Vad är en kärnmening?

Kärnmeningar och stycken.

Min analys av Höljen

Analys av Höljen

Höljen är en novell skriven av den isländske författaren G Eliasson (1961).  En man och en pojke ger sig ut på fisketur är fabeln i berättelsen. Vidare är det deras relation som blir tydlig under samtalet vid det stilla höljet, varför novellens titel anspelar på den eventuella förändring som sker i förhållandet mellan mannen och barnet  på platsen.

Det övergripande temat i novellen är relationen  mellan en vuxen och ett barn. Den något spända relationen som  kan läsas ut av “ Mannen tar stora kliv ……..Pojken halvspringer vid hans sida.”   når sin höjdpunkt då barnet ställer frågan: “När kommer mamma hem?” Frågan kan också ses i motivet i berättelsen; längtan efter modern, bitterheten över en förlupen hustru eller en hustru som ligger på sjukhus. Konflikten i novellen är uppbyggd kring bristen på kommunikation om moderns/ hustruns bortavaro. Mannen som på grund av misslyckat fiske är irriterad blir ännu mer otålig då sonen frågar när mamma kommer hem.  

Intrigen är förlagd till en eftermiddag i slutet av sommar någon gång på är den isländska landsbygden med några få gårdar. Allt är sparsamt beskrivet i novellens första stycke. Personerna är endast indirekt karaktäriserade genom handling och samtalet de har med varandra. Under ytan kan man ana att fadern blivit oföretagsam och bitter sedan hustrun gett sig av. Det är redan sensommar men han har ännu inte fått in höet vilket man förstår av sonens påpekande: “ Dom har tatt in höt på Solbakki.” och i första stycket får man veta att gården intill dem har höet på tork i ladan. Till och med naturen visar sympati för dem; “... för fåglarna har tystnat.”

Fisket som fadern ägnar sig åt men misslyckas med verkar vara det enda han kan företa sig trots att han borde veta att det mörknar tidigare under sensommaren. Sonen påpekar detta

“ Är det inte snart för mörkt att ljustra öring, pappa?”  men fadern förklarar att det aldrig är försent på sommaren. När fadern misslyckas att ljustra första gången visar sonen förundran vilket tyder på att fadern vanligtvis brukar lyckas fånga fisk.

Sedan modern försvunnit har sonen  tagit på sig rollen  att vara mer vuxen än han är. I texten står “....försöker se äldre ut än han är.” och han försöker trösta fadern när han misslyckats med fisket; “ Det måste vara ljustrets fel att du inte fick nån fisk.” Novellens huvudperson är sonen eftersom han med sina frågor för handlingen framåt, medan fadern blir en biperson och genom sitt sätt att svara framhäver sonens ambition att få svar på frågan om när mamma kommer hem.

Höljens berättare redovisar  objektivt, i kronologisk ordning vad som sker utan att veta något om personernas känsloliv eller tankar. Berättandet varvas med pappans och sonens dialoger. Novellen är uppdelad i två delar där första delen berättar om vägen till höljet och det misslyckade fisket och den andra börjar med misslyckat fiske, stegras och kommer till vändpunkten där sonen ställer frågan om när mamma kommer, för att sluta med vägen hem.

Relationen mellan far och son har förbättrats efter samtalet vid höljen för på vägen hem halvsprang sonen och “stoppade in sin hand i hans.” och “...de steg in i huset hand i hand. Faderns “Åt helvete med alltsammans.” blir en vändpunkt för honom och han kan ta emot sonens hand i sin.

I en mening då sonen frågar “När blir det höst?” efter att fadern svarat att han inte vet när mamma kommer hem, kan man ana att modern kanske skulle komma hem till hösten. Kanske är hon redan hemma för “Lampan var tänd ovanför förstubron.”

Språket är normalprosa med korta meningar och enkel meningsbyggnad utan många bisatser. Dialogerna är enkla med  korthuggna frågor och svar. Endast en replik är dialektal där sonen konstaterar “ Dom har tatt in höt på Solbakki.” På grund av det korthuggna språket i både berättandet och i dialogerna finns bara ett exempel på stilfigur, en liknelse. “ Den krusas ögonblickligen, som om en meteorit hade fallit ner från himlen som långsamt blir allt mörkare eftersom solen är försvunnen bakom bergen.” Novellen Höljen är skriven av en islänning på   korthuggen prosa som i de isländska sagorna.

Analysera ett tal

Högtidstal av Alice Bah Kuhnke på nationaldagen.

Grupper - argumenterande framställning

Denna grupp börjar på onsdag och fortsätter på fredag:
Tua, Ebba, Clara, Sara, Sandra, Lina, Anne, Julia, Emelie, Natalie, Lisa, Ida S och My

De som inte är uppräknade bildar den andra gruppen som börjar vecka 4 på onsdag och fortsätter även torsdag.

OBS! Då ni inte håller tal ska ni läsa texter inför utprövningen av nationella provet den 12 februari.
Jag lägger dem på bordet utanför dörren till mitt arbetsrum. Läs, stryk under och diskutera gruppvis. BÅDA HÄFTENA LÄMNAS TILLBAKA TILL MIG.

God Jul

Vi ses igen vecka 2. Ha en skön jul- och nyårshelg.

Språk och stil i vetenskapliga texter 1

Läs och lär dig förstå orden i ordlistan på sidan 95.

På sidorna 101 - 107 ges ett antal grundläggande råd vad gäller språket i vetenskapliga texter.

Arbeta med att dela in i stycken

Varje stycke ska behandla en huvudtanke är ett bra tips om man är osäker på om man styckeindelar rätt. I vetenskapliga texter är styckena vanligen längre än t ex i journalistiska texter eftersom man oftast har längre resonemang.

Gör övningen på sidan 107 där styckeindelningen tagits bort. Ge också förslag på rubriker till styckena.

Läs "Var saklig och redovisa källor" finns på sidorna 102 - 107.

En tumregel för vetenskapligt skrivande är att undvika ordet "jag" Ge förslag på hur man kan omformulera dessa fyra inledningar.

* Jag har disponerat min uppsats på följande sätt.... (Uppsatsen har följande disposition...)

* I det här pm:et kommer jag att undersöka vilka attityder som många ungdomar har till det könsneutrala pronominet hen. (Frågeställningen detta pm vill utreda/utreder är vilka attityder ungdomar har till det könsneutrala pronominet hen.)

* Jag kommer att jämföra hur båda teaterpjäserna berättar om och skildrar krig och krigets villkor.
(Syftet är att jämföra/ Syftet är att göra en jämförelse av hur ......)

* I min undersökning har jag kommit fram till att många ungdomar använder Wikipedia. 85% av de som svarade på min enkät säger att de använder Wikipedia minst en gång i veckan.
(Undersökningen visar att många ungdomar använder Wikipedia. 85% av informanterna använder Wikipedia minst en gång i veckan.)

Mot ett formellt skrivande

Följande block i Svenska Impulser 3 ger dels grundläggande redskap för att skriva formellt dels specifika uppgifter. Ett av dem kommer att vara i samarbete med ämnet Etnicitet och kulturer.

1. "Om sakprosa" - repeterar skillnader mellan sakprosa och skönlitteratur.
2. "Språk och stil i vetenskapliga texter" - tips på hur man skriver texter med formell stil.
3. "Referat, citat och källhänvisning" - hur man hanterar källor, referatövning med frågeställning samt källkritik (Viktigt inför gymnasiearbetet.)

I blocken därefter kommer träning mot mer specifika vetenskapliga texttyper.

4. "Bli säker på pm" - tre uppgifter i läroboken/ samarbete med annat ämne
5. "Bli säker på vetenskaplig uppsats" - t ex gymnasiearbetet
6. "Bli säker på essä"

Ni kommer att få en matris med kunskapskraven för texter av vetenskaplig karaktär.